Lärplattformar

Jag har testat olika plattformar och tycker att det flesta liknar varandra betänkligt. Jag kan ocksa tycka att det finns för manga alternativ och att det skulle vara bra med en "avskald" variant.

För mig blir lärplattformar inte bara ett alternativ till distans utan främst en möjlighet att utveckla "Blended Learning" och flexibilitet. Självklart finns det en tekniktröskel som kommer att ta tid att överbrygga och som bara kan hateras genom användande och utbildning.

Det jag fastnar mest för är "Back Pack" där man kan ladda ner sina kurser och sitt material i sin egen dator, vilket gör att eleverna inte ständigt är beroende av att vara uppkopplade utan verkligen kan vara flexibla när det gäller studiemiljö.

Blackboard, its learning m.fl

Har testa och kolla in olika lärplattformar och

Ordmoln

Har testat att göra ett ordmoln...
Superkul!!!!

Privat- och arbetliv på en gång...

Har nu testat Twitter, facebook och självklart bloggar jag. Det som slår mig är att detta har inneburit att mitt privatliv och arbetsliv allt mera flyter ihop.

De flesta av mina kontakter här i Katalonien är av karaktären arbete. Samtidigt som de flesta som jag har kvar i Sverige, även gamla arbetskamrater, har en inriktning mot det privata.

Därför kan jag nu notera att min facebook är en salig blandning av information och dialog där det privata och arbetslivet möts i realtid.

Antar att det finns ett antal arbetsgivare som ev. skulle funderar över om detta är ok eller inte.

Så enkelt...

Har precis skickat en hälsning till Inga, en av deltagarna i kursen, via en länk till Adobe, Connect Pro. Ganska fantastiskt att det nästa är lika enkelt att göra en isnpelning som att skriva ett mail, eller till och med enklare.
Ett bra hjälpmedel för oss pojkar, om jag pratar av egen erfarenhet, som hade mera fokus på fotboll än skriv- och läsaktiviteter när vi växte upp.

Fråga till Inga: http://wezupport.emea.acrobat.com/p93783988/

Rädslan för att datorer tar bort äkta relationer måste vi ta på allvar...

Många föräldrar är oroliga för att datorn och nätet är både ett hinder för inlärning och äkta relationer med kamrater. Vi som redan är "IT frälsta" borde kanske i större utsträckning ta detta på allvar.
Två intressanta artiklar som tar upp detta fenomen är:
But I don't want to teach my students technology
http://campustechnology.com/Articles/2009/10/21/But-I-Do-Not-Want-to-Teach-My-Students-How-to-Use-Technology.aspx?Page=1
och Why offline? It's very personal
http://www.timeshighereducation.co.uk/story.asp?sectioncode=26&storycode=408779&c=2
Här lyfter exempelvis en undersökning vid engelska Bournemouth University upp rädslan av att förlora en personlig dimension när man blir mera ”nätaktiv”.

Jag trivs bäst i öppna landskap...

Med koppling till min senaste blogg hittade jag på Simon Winther och Per Johanssons blogg, Infontology ett inslag, via U-tube, där en läkare beskriver för hela svenska folket vilka teknikförändringar som vore önskvärda. Bloggarna tycker att det borde finnas bättre kontaktvägar mellan läkare och utvecklingsföretagen. Personligen ser jag detta som, vilket de också tar upp, en tecken på hur viktiga våra digitala stödsystem är och att det enbart är positivt om de allt mera synliggörs, ”kläs av” och så lite som möjligt blir osynliga skyddsnät eller indirekta styrsystem..
http://infontology.typepad.com/infontology/2009/10/n%C3%A4r-anv%C3%A4ndbarhet-blir-primetime.html

...ett perfekt filter mot känslomöten

I går kväll hade vi bestämt att träffa två kamrater. Först blev vi själva upptagna eftersom vi akut behövde söka sjukvård och det kändes inte ok att behöva förklara och oroa via telefon. Så vi skickade därför ett kort SMS och kollade om vi kunde träffas senare. Efter det ringde vi och hörde på tonen att det kanske inte vara ett perfekt läge för det andra paret. Vi bestämde ändå att vi skulle träffas och att de skulle ringa innan de åkte. Efter en timma kom ett SMS att de inte kunde komma.
Jag antar att för oss var tekniken ett perfekt filter mot att behöva förklara och för deras del skönt att slippa mötas av ett, är det säkert att...

Teknik ett perfekt filter...

I går kväll hade vi bestämt att träffa två kamrater. Först blev vi själva upptagna och skickade därför ett SMS och kollade om vi kunde träffas lite senare. Efter en stund ringde vi och hörde då lite på tonen att det kanske inte vara ett perfekt läge för det andra paret att träffas. Vi bestämde ända att självklart skulle vi ses men ringa varandra om någon timma igen. Lite senare kom det kom det ett SMS att dom andra hade fått förhinder och inte kunde komma.

Jag antar att både att det både för dom som för oss var perfekt att bara meddela via teknik i stället för att behöva mötas av, är det säkert att och ett varför…

Gråter du framför skärmen?

Jag upplever det som att vi i debatten kring IT har ett stort fokus på källkritik lag och rätt, vilket självklart är viktiga aspekter med koppling till att inte ljuga och manipulera. Jag tror dock att ett större och viktigare problem är att vi enkelt kan hamna i en situation där vi, framför skärmen, allt mera ljuger för oss själva eftersom de ickeverbala funktioner sätt ur spel. Hur enkelt är det inte att svara kompisar att allt är bara bra samtidigt som vi sitter med tårar i ögonen.

Vad ligger i ett sms?

Jag har ”grottat” ner mig i skriften ”Digitalis filosofi” (Människor, modeller och maskiner) som ta upp många intressanta fenomen bl.a. kring vikten att förstå bakgrundsinformationen när man skickar sms, vilka för det mesta är mycket kortfattade.

I Katalonien, vet inte om det är det samma i Sverige, så har nyhetsfotograferna börjat smygfotografera politikernas mobiltelefoner när de sänder sms. I en av de tidningarna, AVUI, kunde man därför för lite sedan se en bild på en känd politikers mobilskärm där det stod ”el nostre partit es una merda” fritt översatt ”vårt parti sucks”.

Det gäller att våga...

Blir imponera, inspirerad och en smula avundsjuk eftersom detta var något jag drömde om att vi skulle genomföra när jag arbetade på Regionförnundet i Kalmar län. Vad då? Jo, det man gjort vid Cushing Academy, New England, USA, tagit bort alla böcker och skapat ett helt digitalt bibliotek.
Läs artikels och njut eller gör som 500 andra delta i en livlig diskussion.

http://www.boston.com/news/local/massachusetts/articles/2009/09/04/a_library_without_the_books/

Welcome to the library. Say goodbye to the books!

Det är inte bara vid Rådaskolan i Mellerud som man får bekanta sig med Adobe Connect för att möta andra live on-line. Vi har 15 universitet (språkenheterna) i Katalonien som inne och testar.

Alla är helt överens om att det här finns oanade möjligheter för framtidens lärande.

När det enkla blir det svåra…

Jag har botaniserat kring olika redskap i mitt kursmatrial i kursen Digital Kompetens. Det mesta verkar helt ok för mig men när sjag skulle spela in en post cad var det stop. Hur gör man? Inte så svårt att ta reda på antog jag och sökte först i det digitala närområdet för att sedan ge mig på hela världen med hjälp av Google U-tube mm. Hittade inget som jag förstod!. Då förstod jag att knepet är att hitta den kunskap man behöver när man behöver den. Inte alltid så lätt och generells tycker jag att det är samma som gäller när man kommer till övningsuppgifterna i kursen. Att genomföra momenten är inte så svårt, det svåra är att hitta de enkla beskrivningarna av hur man gör. Jag antar att någon som vet nu kommer att säga, som vi brukar, det är bara och det enda du behövde göra var att... och jag kommer att svar, självklart de borde jag ha förstått…

Är framtidens klassrum en hydda på stranden i Koh Lanta?

Vem skulle inte vilja sitta i Thailand eller på någon annan sydlig breddgrad och studera?

Lärande har och kommer även i framtiden att bedrivas överallt. Frågan är nog mera hur skol- och kontrollsystemet kan anpassa sig till människor behov, önskemål och livsmönster. Det mesta kommer nog även i framtiden att styras av ekonomi, efterfrågan och makt.

Skulle vara mera intressant med en seriös dialog kring hur vi kan skapa framtidens folkbildning med stöd av ny teknik. Vilket är nödvändigt för att klara paradigskiftet...

Nu finns det riktiga livet på nätet….

I Dagens Nyheter de senaste två veckorna kan vi läsa att det blir allt vanligare att ungdomar har sex på nätet att pappor efter skilsmässan öppnare en blogg som terapi och att vi nu måste bestämma vad som händer med oss på nätet när vi dör.
Kan bara konstatera att nu är Internet en del av det verkliga livet…

Visst har Fredrik rätt!

Min dotter, Amanda Stefansdotter, som normalt läser nationalekonomi i Lund är numera utbytesstudent och läser vid universitetet i Hong Kong. Hon säger: Människorna här är mycket ödmjuka och hjälpsamma och faktiskt grymt bra på engelska. Verkligen skillnad mot tex spanien, alla pratar engelska här och många lektioner är tydligen på engelska även på gymnasiet. Kan iofs höra ihop med England och kolonialismen”. Hon säger också att de en del av kurserna i nationalekonomi är så svåra att klara för utbytesstudenter, så att de ofta får läsa något annat och ta igen det när de kommer tillbaka till sitt eget universitet. Jag hörde en lärare säga samma sak, på Växjö universitet, om utbytesstudenterna som kom till Sverige för ca 25 år sedan…

Är fantasi och kreativitet viktigare än kunskap?

Självklart har Fredrik Härén rätt i väldigt mycket som han säger. Men han glömmer bort att socila strukturer förändrar man inte bara genom att komma med nya idéer eller lära sig mera om Kina och Indien. Livet består till stor del av stelbenta besluts- och intressestrukturer som bevakar sina områden med "näbbar och klor". Och som han säger, så är Sverige på väg in i, eller är inne i, en högkonjunktur. Vet é tusan hur det går till.
Däremot blir jag otroligt lycklig över att höra med vilken respekt och vilket intresse personer från Kina har av andra människor och kulturer. Kanske något vi också får tillträde till när Internet har konkurrerat ut den traditionella medievärlden.

Är "PLUGGSKOLAN" död?

Vecka 32 såg jag Johan Lundbergs reportage om pluggskolans död eller inte. Självklart är den inte död och kommer troligen aldrig att dö så länge vi har ett inbyggt tävlingsmoment i lärandet och en återkommande uppmuntran till våra barn att vara bäst och belönar "pluggisar" förr eller senare i livet. Oavsett min kategoriska beskrivning, som inte är avsedd som en värdering, så vill jag bara berätta att frågan kring pluggskola eller inte har kommit till Katalonien. I de flesta medierna uttrycker man att elevernas användande av digitala medel nu allt mera påverkar skolan och lärarnas agerande. En lärare uttryckte det så här: ”Tack vara att vi nu försöker möta eleverna på ett nytt sätt har vi kunnat demokratisera skolarbetet.” Låter super, och även om resan bara har startat finns utsikter för en ljus framtid. Enda kruxet är att utbildning inte skapa utveckling utan följer samhällets förändringar och behöver tydligen en låååååång startsträcka.

Det bästa och det mesta är gratis?

Piratpartiet föreslår att skolan skall digitaliseras och använda fria medel från nätet och Obama har lagt ett förslag att USA ska ha den högsta andelen högskoleutbildade i världen 2020 genom att starta ett stort bibliotek av öppna lärresurser som alla högskolor och universitet kommer åt. Spännande!

Sudda, sudda....

Så här gick det till när Martina 3 år försökte lös ett tekniskt problem med lite mera jordnära praktisk handling. I går kväll på en uteservering där vi beställt och väntade på att få in en pizza började Martina skriva i min telefon. Efter ett antal krumelurer fram och tillbaka var skärmen full. Jag kunde tydligt se att Martina började fundera på hur man kan få bort detta konstverk. Men i stället för att fråga gick hon till helt sonika till praktisk handling, greppade en servett och började torka. Döm om hennes förvåning när hon efter ett väl utfört arbetsmoment upptäckte att texten fortfarande fanns kvar på skärmen.

Är de té någon nötta?

Är det té någon? En fråga vi i småland ofta ställer oss, i alla fall i den lilla ort där jag är född. Och nu är té nötta. En eventuell annalkande pandemi har plötsligt ökat möjligheten att minska resandet. Inget ont som… Hoppas det håller i sig. Jag avser naturligtvis arbete on-line.

IT och Gothia cup

>När jag besökte Gothia cup i Göteborg, där min son deltog, fick jag en lektion i hur ungdomar tränar, pressar, vuxna att använda IT.

Inkvartering för spelare på Gothia är skolsalar. Tro det eller inte, men det är en ljuvlig känsla att dela rum med sjutton grabbar som är 18 år.

Efter ett lyckat grundspel väntade för vårt lag, vid varje vunnen match, en ny motståndare. Intresset för att se vilket lag man skall möta var naturligtvis mycket stort. Problemet var bara att informationen från kansliet där man tryckte upp resultaten tog minst 3-4 fyra timmar innan det nådde vår skola.

Lösning var enkel, Internet och Gothias hemsida där allt uppdaterades direkt. Ett telesamtal till några mammor så hade man plötsligt riggat för direktinformation från Oskarshamn. Jag måste medge att jag var imponerad över med vilken frenesi föräldrarna var aktiva på hemmaplan.

Något tragiskt kunde jag dock också konstatera att det inte fanns någon möjlighet att koppla upp sig på skolan, så alla medtagna bärbara datorer var inte till någon större nytta.

Kompetens?

Jag antar att man i alla tider fundera och argumenterat över vad för kompetens som krävs för att skapa en bättre framtid. När den första bilen tillverkades var expertisen överens om att man aldrig skulle kunna köra fortare än trettio kilometer i timmen eftersom ingen normal människa skulle stå ut med ett större luftmotstånd. Idag ler vi åt sådana tokigheter eftersom vindrutan är en självklarhet. Vad ler man åt om 100 år? Kan det ha något att göra med IT-utvecklingen? Kan det ha något att göra med att man då anser att det är en självklarhet att man lär sig bättre om man inte är i en skolmiljö daterad 2009?

El primer pas (det första steget)

Hola World!

I dag, en varm och solig dag, träffade jag rektorn för ”Escola Pia” i Olot. Om ni mot förmodan inte känner till det så ligger Olot i Katalonien lite norr om Barcelona.

Escola Pia har ca 600 elever och en bra styrelse som beslutat att göra en IT-satsning kommande år. Satsningen innebär att man köper in en uppsättning med datorer, troligen 30 bärbara, som eleverna kan låna vid behov. När jag frågade hur man arbetat med IT-frågan tidigare berättade rektorn att man haft vissa dagar när eleverna fått ta med sig en egen bärbar dator till skolan. Hur många av eleverna har med sig en dator då, frågade jag. Cirka 70 % svarade rektorn. Men vet du vad, sa han sedan. Nu installerar vi en server och för detta krävs ett eget rum med ständig luftkonditionering, samtidigt får mina lärare sitta och svettas i värmen.